skip to main |
skip to sidebar
John von Neumann och Kristina Lugn
"Von Neumann pioneered game theory and, along with Alan Turing and Claude Shannon, was one of the conceptual inventors of the stored-program digital computer."
"– Ingen poet sedan Evert Taube och Nils Ferlin har varit så starkt förknippad med sin persona som Kristina. Hon hade en oerhörd galghumor och en enorm förmåga att vända upp och ned på vardagsbegreppen, så att hon plötsligt blottade hela existensen[...]"
"By his mid-twenties, von Neumann found himself pointed out as a wunderkind at conferences. (He claimed that mathematical powers start to decline at age 26, after which experience can conceal the deterioration for a time.)"
"Dessutom var hon unik som människa. Har aldrig träffat någon liknande person, och kommer nog aldrig att göra det heller.[...] Hon var väldigt smart på ett udda sätt och gick in i diskussioner med infallsvinklar som ingen annan skulle kommit på."
"Though no longer a teacher, von Neumann became a Princeton legend. It was said that he played practical jokes on Einstein, could recite verbatim books that he had read years earlier, and could edit assembly-language computer code in his head."
"För den här författaren fick nämligen alltid en sorts ljuvlig energi av att få säga drastiska och oväntade saker. Av att namnge, fånga, karaktärisera men också av att skapa berättelser och anekdoter. De var inte alltid sanna – en gång ställde hon in en diktuppläsning som jag var med om att arrangera med hänvisning till att hon hade slagit huvudet i frysboxen på Ica. Men sådant hade man gärna överseende med eftersom allt var så underbart formulerat."
"In late 1943 von Neumann began work on the Manhattan Project at the invitation of J. Robert Oppenheimer. [...] At Los Alamos, New Mexico, von Neumann worked on Seth Neddermeyer’s implosion design for an atomic bomb. This called for a hollow sphere containing fissionable plutonium to be symmetrically imploded in order to drive the plutonium into a critical mass at the centre. The implosion had to be so symmetrical that it was compared to crushing a beer can without splattering any beer."
"– Min röst var för långsam, jag var för ful. Jag minns att jag gick på Götgatan och att en man kom emot mig, en helt vanlig direktörsman. När han passerade spottade han mig i ansiktet, säger Kristina Lugn till Dagens Nyheter 2014 och fortsätter: – Det är en otäck känsla att man kan väcka ett sådant hat. En ondska: att ta reda på var jag bor och kasta in en sten genom fönstret. Tre kvällar i rad. Sista gången krossade den fönstret och sedan min dotters sköldpadda."
"Adapting an idea proposed by James Tuck, von Neumann calculated that a “lens” of faster- and slower-burning chemical explosives could achieve the needed degree of symmetry. The Fat Man atomic bomb, dropped on the Japanese port of Nagasaki, used this design. Von Neumann participated in the selection of a Japanese target, arguing against bombing the Imperial Palace, Tokyo."
"Hon ömmade för dem som var ensamma som hon eller som levde ensamma med andra. [...] Hon gav mig känslan att om jag så sökte över hela jorden skulle jag snarare hitta min dubbelgångare än någon som hon. [...] Och var besinningslöst ordskapande, ett snille på drift och på vift. Så mycket händer i hennes språk att hon inte behövde hålla fast verkligheten, hon tillverkade den själv och förhäxade oss. Hon rånade reklamen på dess innebörd och osäkrade alla löften om trygghet och ansvar. 'Vem är det som suckar i sopnedkastet? Vem är det som flämtar i handskfacket? Vem är det som lockar på mig kvinnojourens akutväska?'"
"Starting in 1944, he contributed important ideas to the U.S. Army’s hard-wired ENIAC computer, designed by J. Presper Eckert, Jr., and John W. Mauchly. [...] Von Neumann’s publications on computer design (1945–51) created friction with Eckert and Mauchly, who sought to patent their contributions, and led to the independent construction of similar machines around the world. This established the merit of a single-processor, stored-program computer — the widespread architecture now known as a von Neumann machine."
"Satt ofta och gärna invid dig på Freden bara för att höra dina berättelser om allt det du varit med om, inte sällan små utsökta absurdistiska minitayrer, och jag sade gång på gång att 'Kristina du måste skriva dina memoarer' och du bara skrattade bort det[...]"
"In his last years, von Neumann puzzled over the question of whether a machine could reproduce itself. Using an abstract model (a cellular automata), von Neumann outlined how a machine could reproduce itself from simple components. Key to this demonstration is that the machine reads its own “genetic” code, interpreting it first as instructions for constructing the machine exclusive of the code and second as data. In the second phase, the machine copies its code in order to create a completely “fertile” new machine. Conceptually, this work anticipated later discoveries in genetics."
"Det händer ju inte längre att man blir kär. De där känslorna har försvunnit och det är en stor brist tycker jag. Fast är det inte en lättnad? - Nej, för det förstör författarskapet. Det gör att massor med ämnesområden försvinner. Men det är väl en sorts barmhärtighet från försynen att de där känslorna dör bort i takt med att de blir omöjliga att tillfredsställa. [...] Jag har i stort sett allt jag önskat mig. Men jag kan inte påstå att jag är lycklig."
"Economist Paul Samuelson judged von Neumann “a genius (if that 18th century word still has a meaning) — a man so smart he saw through himself.”"
"– Jag har skilt mig tre gånger. Mitt första äktenskap varade från det jag var 18 tills jag fyllde 20. Nästa en kort stund i 36-års åldern. Och psykiatern var jag gift med från oktober 91 till februari 92, säger hon 2011 till Expressen. [...] – Ingen skulle kunna vara avundsjuk på mig, ingen vill vara mig. Människor känner att de slipper tävla... De tänker: kan hon klara det så kan jag också. När jag dör kommer människor att känna: kunde Kristina Lugn dö så kommer jag också kunna det, säger hon 2014 till DN."
"With his pivotal work on quantum theory, the atomic bomb, and the computer, von Neumann likely exerted a greater influence on the modern world than any other mathematician of the 20th century."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar