Om kakor

Kakor är bakverk, ofta frasiga sådana med ingredienser inbegripande socker för krispigt inmundigande av den ofta smuliga eller kristyriga polityren. Inte allför sällan urskuldas kakätandet med sockerfri dricka till tilltugget. Frasen "kaffe med kaka" har hämtat sin frasighet från kakornas beständiga halva. Den första kakan som åts sades ha smakat godast. Ibland iblandas sylt ibland kakinblandningen där beprövade metoder motstår sin invers. Den som insnubblat på kafferepen vet att 7 sorters kakor avätes inaguerande med kaffesumpens nermalande i "sumpkistan med sitt hivspel". Kakor beströs med fördel på obelamrade golvytor för trivial förströelse. Kakmonstrets akilleshäl är kakor, vilka han tuggar fradgande men spottar ut eftersom han är en handdocka utan känsla för smakfägringar eller hägrande havreflarn. Tre kakor kvar i burken är bättre än fyra sovande kakaduor hos skurken. Varning för kaksmulor runt mungipor.

Brynsten, ilägg pengar

Outpost 24, människorasens sista utpostering. I edificens källare hade de bepansrade utarmningsborden vållat uppsåt till beskydd. Nio toaletter stod redo för manskapets behov, en utan dörr men ändock i beskickningsskick. Utsikten från helikopterplattan var vidgande vykorts-vyer via fästat ljus linsinstrålat just här. Larmet hade gått, och lämnat byggnaden obevakad bakom sig. Ingen repellerade nerför höjden över havet, istället användes trappor. Marken var säker såsom säkerhetslås utan rörliga delar.

Molly and Me

Kaskelottvalar skimrar tillsammans med frihetens bländande ljushuvud till väderkvarn. Pistol-Ture vattenhövding kröp fram ur de kamperande lysmaskarnas eldflugetillverkade lågengilampor som nyligen skeppats in från Hallstahammar. Han hade haft en förlägen natt utan avstycken, och mådde i det längsta lite lägre än väntat. Brytpunkten kom då kakorna varit slut vid uppvaknandet. Kalifatesbrynhällarna från Acapulco ville inte tillvidkännas den missade leveransen utan belamrade istället fontanellbalken och fyllde den med fraggelskum. Gyttjan rann och brann emedan kunde detta icke skönjas utan de beglasade brödstryffelkonkordaten vilka varit utspridda i omgivningen men nu var bortom tid och rum kvarglömda i någons kappsäck. Säckpipan gav ifrån sig ett gällt ljud, eftersom den inte kunde uppbringa ett ljud i annan klangfärg än det meningsbeskrivna. Skyttelflaskorna begrät sina uppoffringar men gav sken av lymfomatiska hängivelser yttrade med bravurförtäckta messmörssmörgåsar knypplade inuti ett spelelment.

Windows 7 beströdde anfädren mugenedan nerhända av halduksbataljonen extemporerade i hett kokande kallvatten. Klockad till minus två meter, bröts tystnaden av en oförblommerad fingerblomma med en böjelse för kranskringlor runt halsen. Favoritmaten inkluderade utöver bladen från mullbärsfikonträden: "plommonspäckad svinkaré", "pannkakor med hachi", "flottyrkokt vitling", "Coupé a la Lars", "fylld glacebomb", "apelsinsnö i korgar" och "Karl XV:s kringlor". Avskyn var stor, men ändock mindre än fäblessen, beträffande "falsk sköldpaddsoppar", "falsk oxsvanssoppa" (med morötter), "falsk soppa" (¨vätedrabbad mat i soppskål) samt "soppa på fårhals". Födelsedagen firades i det tysta med "skotsk tårta". Krossad kalvskalle med urtagen hjärna och ögon, direkt från kokboken. Mums.

Sönderkastanjerade lytesbröder bestyckade de trolovade mot löftesbrytning före midnatt. Grönkallarna kallade pionerna för patrask, fick snyting och föll i dödens sömn. Ullvantarna rullade snöbollar under midsommarstången i frysbox. Den serverade väl kyld, -273,15 grader Celcius. Lögardagen löddrade vällust med doft av nybakade lussekatter uti kennelklubbens foajé. Betryggande luttrade grymlingar sandade med madam makadam, behandad av Gunter von Hagens bror Karmeljont Halvhjärta. Beaktansvärda karamelodiktstipendiater nedvandrade från tronföljarens valborgsbål uti den blommande parken som ringats in på en fredag av ett litet rött paket. Ytterligheterna hopade sig och hoppade till av skräck inför anblicken av fromheten armé insamlad av Heidenstams brutna tass, instoppad under ett värn av surrad befästning i granitkajal. Kamakazepiloten hade djup ångest, tog ledig från jobbet och tog livet av sig i skenet av den tända brasan som slutade brinna på grund av att bränslet var slut. Vedhuggaren belyste sina forna forspår och vandrade skogsstigen ner för att inhämta ett vattentorn med bark, fälla det och stycka upp. Grenverken avtäcknade sig på stranden såsom skickelsedigra barberare avtecknar sina inkomstdeklartioner om de gör det på en fastande mage hos en drake med svininfluensa eller Antons syndrom. Draperierna representerade hållfasthetslärans trosats: rasa nu inte för allt i världen och utanför den.

De laminerade laminaten hade burit frukt, men var nu endast fruktade golv som åt möss och kvalster med aptitlig aptit. En endskopi visade att golvet var en kvasarfilantrop utrangerad men intagen i andra hand, eftersom den första hittats avhuggen i ett etui som grävdes ner i skogen av en driftig torpare med släkt i det offentliga rummmet. De illustra tapetsmedarna beskyllde inte varandra, men de borde gjort det, då felet var deras. Felet låg i att det varken var rätt genomfört eller hade kunnat tolkas som någon slags förgrening framemot en bättrande genomförelse. Jambalaykrigaren inmundigade tempelriddarnas fattiga riddare gratis invid en ugn byggd för två från 1892.

Spanjacken spankulerade pokulerande och ranglande nerför Königsberg sex sju broar och kunde inte bestämma sig för om han glömt kaffebryggar på hemma eller om det bara var en annan själ som ville ta uppmärksamheten fran hans halvvakna sinnesförnimmelsecentralla subsitut för inhyst förmåga att ta initiativ till en handelstopp. Fabulösa fastbunda jyckar med krosskäke käkade käk smält utifrån tågräls. Allt skedde samtidigt. Men ändock i en viss ordning, som stod uppskriven långtlångt bort på en tå i fjärran länder.