Det finns tid till försoning

Upprensning

En tjej jag skrivit om på bloggen hörde av sig och kände sig utlämnad av vad jag skrivit. Först redigerade jag bort det som kunde identifiera just henne. Men hon var inte nöjd utan ville att jag skulle radera hela inlägget.

Så till slut gjorde jag det.

Varför skulle det vara kvar? Egentligen? Om det bara ledde till att folk blev upprörda och kände sig utlämnade? När jag ändå var igång passade jag även på att ta bort alla inlägg från 9 maj och framåt. Någon mer kan ha känt sig utlämnad, inte bara den kvinnan som tog kontakt med mig, så istället för att vänta på att någon ber mig ta bort även de inläggen så tar jag bort dem i och med detta inlägget.

Snacket på stan

Hon skrev att det pratades om mig efter att en tjej som känt sig förföljd postat ett inlägg i en Facebookgrupp. Och pratades gjorde det sannerligen. Bloggen hade fått 23 000 visningar sedan 2 september då tjejen som känt sig förföljd förmodligen postat sitt inlägg, som numera var borttaget.

Jag tänkte posta följande inlägg i gruppen, men man var tvungen att ha varit medlem i tre dagar för att få posta, så skriver det här nedan istället.

Facebookinlägget

Först idag fick jag veta att det är denna grupp som ligger bakom det explosiva tillflödet av visningar till min blogg "Lonely Blue Boy". Enligt vad jag har hört har en kvinna blivit rädd för mig och länkat min blogg med namn och bild på mig och inlägget har sedan fyllts på med flera som också blivit rädda för mig.

Inlägget har vad jag förstår syftat till att varna andra för en potentiellt farlig man som förföljer kvinnor. Det stämmer att jag gått fram till ett stort antal kvinnor denna sommar, för att försöka få kontakt. Jag har oftast frågat om vederbörande varit singlar, vilket kan uppfattas som påfluget, inser jag nu i efterhand när jag fått det berättat för mig flera gånger av flera olika personer, och när historien om denna obehagliga man nu tycks vara känd av halva stan (känns det som).

Till alla som känt sig förföljda eller på annat sätt rädda ber jag om ursäkt. Det har aldrig varit min mening att skrämma någon. Jag har sökt finna gemenskap, inte fiendeskap. Den som fortfarande känner sig rädd för mig kan ta kontakt med mig personligen om så krävs.

Jag vill absolut inte att någon ska gå runt och vara rädd.

Saker sprids snabbt på sociala medier och från mun till mun och med detta inlägg vädjar jag om att den stämning som råder behöver lugnas ner.

Jag är ingen farlig man, vilket jag utmålats som i denna grupp, varpå jag nu gör detta inlägg.